Vägförening eller vägsamfällighet – vad är skillnaden?

Styrelsen säger "vägföreningen", de gamla stadgarna säger kanske "vägsamfälligheten" och Lantmäteriets register säger "samfällighetsförening". Det är inte slarv. Orden kommer från olika lagar och olika tider, och för de flesta enskilda vägar beskriver de i dag samma sak.

Det finns ett undantag som spelar roll på riktigt: vägföreningen som aldrig bildades vid en förrättning utan är en vanlig ideell förening. Den lever under helt andra regler. Den här artikeln reder ut vilken sort er förening är och vad det betyder för styrelsen.

Vad var en vägsamfällighet?

Fram till och med 1997 reglerades enskilda vägar av lagen (1939:608) om enskilda vägar, EVL. Lagens 2 kap. gällde enskilda vägar i allmänhet. Vid en vägförrättning bestämdes vilka fastigheter som skulle delta i vägens byggande, underhåll och vinterväghållning, och hur stor del av skyldigheten varje fastighet skulle bära: fastighetens andelstal.

Skulle arbetet utföras gemensamt av fastigheter med olika ägare bildade de en vägsamfällighet för att sköta den gemensamma väghållningen (50 § EVL). Namnet var reglerat: benämningen skulle innehålla ordet vägsamfällighet, och ordet förening fick inte ingå (51 § EVL).

Kostnaderna fördelades efter hur mycket fastigheterna beräknades använda vägen, men ingen fastighet fick bära mer än sin nytta av vägen (11 § EVL). Användningen räknades redan då med en tonkilometermetod, samma grundidé som Lantmäteriet använder i dag.

Vad var en vägförening?

Vägföreningen var lagens andra form, reglerad i 3 kap. EVL. Den var tänkt för områden med tätare bebyggelse, till exempel villa- och fritidshusområden. Där kunde det förordnas att fastigheterna inom området skulle utgöra en samfällighet, en vägförening, för att sköta och bekosta väghållningen på de vägar som räknades som föreningens (71 § EVL). En vägförening fick också ordna vägbelysning.

Den stora skillnaden låg i kostnadsfördelningen. I en vägförening bidrog fastigheterna i första hand i förhållande till sina senast fastställda taxeringsvärden (76 § EVL). En annan grund fick bestämmas om taxeringsvärdena gav en mindre lämplig fördelning, men huvudregeln var fastighetens värde, inte hur mycket den använde vägen.

Kort sagt: vägsamfälligheten fördelade efter användning, vägföreningen efter taxeringsvärde.

Vad hände 1998, och varför står ni som samfällighetsförening?

EVL upphörde att gälla vid utgången av 1997 genom lagen (1997:620) om upphävande av lagen om enskilda vägar. Den lagens övergångsregler är skälet till att en vägförening i dag är en samfällighetsförening:

• Vägen blev en gemensamhetsanläggning. Vägar som omfattades av en samfällighets väghållning enligt EVL ska anses utgöra en gemensamhetsanläggning bildad vid förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149), AL. De fastigheter som ingick vid utgången av 1997 är deltagande fastigheter (2 § första stycket lagen 1997:620).
• Föreningen blev en samfällighetsförening. En vägsamfällighet eller vägförening som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter anses sedan 1998 som en samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, SFL. De gamla stadgarna får fortsätta att tillämpas i den mån de inte strider mot SFL (9 § lagen 1997:620).
• Namnet fick vara kvar. Samfälligheten eller föreningen får behålla den firma den hade vid utgången av 1997 (9 §). Därför finns det i dag många samfällighetsföreningar som heter något med "vägförening" eller "vägsamfällighet".

För styrelsen betyder det att samma regler gäller som för andra samfällighetsföreningar. SFL styr stämman, budgeten, debiteringslängden och fonden, och AL styr anläggningen och andelstalen. Grunderna finns i Vad är en samfällighetsförening? och Vad är en gemensamhetsanläggning?.

Det syns också i registren. Samfällighetsföreningar registreras hos Lantmäteriet, som också tilldelar dem organisationsnummer, och de finns i samfällighetsföreningsregistret. I Skatteverkets förteckning över koder för juridisk form har samfälligheter kod 62 och ideella föreningar kod 61. En gammal vägförening eller vägsamfällighet har alltså kod 62, oavsett vad den heter.

Gäller de gamla andelstalen fortfarande?

Ofta, ja. Övergångsreglerna lät EVL:s bestämmelser om andelstal gälla till dess nya grunder för kostnadsfördelningen fastställts enligt AL (2 § andra stycket lagen 1997:620). Andelstal som bestämdes vid en vägförrättning för femtio år sedan kan alltså vara de som gäller i dag, om ingen omprövning gjorts sedan dess. I en motion till riksdagen hösten 2020 konstaterades att bara en mindre andel av de gamla vägföreningarna fått nya andelstal genom omprövning (motion 2020/21:49).

För andelstal grundade på taxeringsvärden var lagen strängare. Där skulle nya andelstal fastställas enligt AL med verkan senast från och med den 1 januari 2005 (2 § andra stycket, i lydelse enligt lag 2002:1126). Det skedde genom en omprövningsförrättning hos Lantmäteriet.

Det ger två saker att kontrollera i förrättningsakten:

1. När och enligt vilken lag andelstalen bestämdes. Står det EVL och ett årtal före 1998 är det de gamla talen som gäller tills Lantmäteriet beslutat nya.
2. Om fördelningen fortfarande bygger på taxeringsvärden. Gör er debiteringslängd det trots övergångsregeln har något missats. Det är inte en fråga styrelsen kan avgöra själv: kontakta Lantmäteriet innan ni lägger fram nästa debiteringslängd.

Hur andelstal för en väg räknas i dag, och vad som händer när ett fritidshus blir permanentbostad, går Andelstal i vägförening – så räknas de igenom.

Vad gäller för en ideell vägförening utan förrättning?

Alla vägföreningar har inte bildats enligt EVL eller AL. På många håll har grannar i stället startat en ideell förening för att sköta en väg: antagit stadgar, valt en styrelse och tagit ut en avgift. En sådan förening har juridisk form 61, får sitt organisationsnummer från Skatteverket och finns inte i Lantmäteriets samfällighetsföreningsregister.

För styrelsen är skillnaden stor:

• Det finns inga andelstal i lag. Vem som betalar vad följer av stadgarna och stämmans beslut, inte av ett anläggningsbeslut.
• Medlemskapet är frivilligt. En fastighetsägare som inte vill vara med kan inte tvingas att gå med i föreningen, även om hen kör på vägen. I en samfällighetsförening följer medlemskapet med fastigheten.
• Det finns ingen debiteringslängd enligt SFL. Föreningen tar ut medlemsavgifter enligt stadgarna. En obetald avgift är en vanlig fordran. Den kan inte drivas in direkt hos Kronofogden på det sätt som ett förfallet belopp i en samfällighetsförenings debiteringslängd kan (46 § SFL).
• Rätten att använda och underhålla vägen vilar på avtal eller servitut, inte på en förrättning.

Vill fastighetsägarna ha samma ordning som i en samfällighetsförening är vägen en anläggningsförrättning hos Lantmäteriet. Den bildar en gemensamhetsanläggning med andelstal, och fastighetsägarna kan sedan förvalta den genom en samfällighetsförening med ett eget, nytt organisationsnummer. Den ideella föreningen blir inte samfällighetsförening, utan finns kvar som en annan juridisk person. Vad som händer med dess pengar och avtal avgörs av dess stadgar och stämma. Fråga Lantmäteriet om förutsättningarna och kostnaden innan ni ansöker.

Formen kan också spela roll för statsbidraget, eftersom Trafikverket kräver att väghållningen är ordnad. Läs Statsbidrag till enskild väg och fråga Trafikverket hur det bedöms för just er väg.

Vanliga frågor

Måste vi byta namn från vägförening till samfällighetsförening? Nej. Föreningen får behålla den firma den hade vid utgången av 1997 (9 § lagen 1997:620). Namnet ändrar inte vilka regler som gäller.

Gäller SFL för vår vägförening? Står föreningen i Lantmäteriets samfällighetsföreningsregister, ja, och de gamla stadgarna gäller bara i den mån de inte strider mot SFL. Är föreningen en ideell förening gäller SFL inte; då är det stadgarna som styr.

Hur ser vi vilken sort vi är? Sök på föreningen i samfällighetsföreningsregistret. Finns den där är den en samfällighetsförening, oavsett namn; se Hitta er förening i registret. Finns den bara hos Skatteverket, med juridisk form 61, är den en ideell förening.