Vad är en stiftelse?

En stiftelse är en förmögenhet som har avskilts för att varaktigt förvaltas för ett bestämt ändamål. Den har varken medlemmar eller ägare, utan styrs av stiftarens förordnande och av stiftelselagen (1994:1220).

Ingen stämma kan alltså ändra reglerna, och ingen ägare kan ta ut pengarna. Den här artikeln går igenom vad det betyder för den som sitter i styrelsen: vad lagen kräver, när en myndighet måste tillfrågas, hur skatten fungerar och var uppgifterna om stiftelsen finns.

Vad säger lagen att en stiftelse är?

En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål (1 kap. 2 § stiftelselagen). Förordnandet ska vara skriftligt och undertecknat, men ett giltigt testamente räcker också (1 kap. 3 §).

Egendomen är avskild när någon har tagit hand om den och åtagit sig att förvalta den enligt förordnandet. Då finns stiftelsen, och den kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter utan att först vara registrerad (1 kap. 4 §). För stiftelsens skulder svarar bara dess egna tillgångar.

Förvaltningen ordnas på ett av två sätt (2 kap. 2 §):

• Egen förvaltning. En eller flera fysiska personer har åtagit sig uppdraget och bildar stiftelsens styrelse.
• Anknuten förvaltning. En juridisk person, till exempel en bank eller en kommun, har åtagit sig uppdraget och är stiftelsens förvaltare.

Styrelsen får inte bestå av enbart stiftaren eller stiftarna, och stiftaren får inte vara förvaltare (2 kap. 10 och 19 §§). En stiftelse vars tillgångar bara får användas till förmån för bestämda fysiska personer, en familjestiftelse, står utanför det mesta av lagen, bland annat reglerna om tillsyn och registrering (1 kap. 7 §).

Det är här skillnaden mot en ideell förening ligger. En förening är en sammanslutning av medlemmar, som på årsmötet väljer styrelsen och kan ändra stadgarna. I en stiftelse finns ingen stämma ovanför styrelsen. Förordnandet ligger fast, förmögenheten får bara användas för ändamålet, och kontrollen är revisorn och länsstyrelsen. Detsamma skiljer stiftelsen från en ekonomisk förening, som också har medlemmar och en stämma.

Vad måste styrelsen eller förvaltaren göra?

Föreskrifterna i stiftelseförordnandet ska följas, om de inte strider mot lagen, och styrelsen eller förvaltaren svarar för det (2 kap. 1 och 3 §§). I praktiken:

• Placera förmögenheten godtagbart, om förordnandet inte säger hur (2 kap. 4 §).
• Föra protokoll över besluten, justerat av ordföranden (2 kap. 13 §).
• Hålla jävsreglerna. En ledamot får inte handlägga avtal mellan sig själv och stiftelsen (2 kap. 14 §).
• Inte låna ut pengar eller ställa säkerhet för stiftaren, förvaltaren, styrelsens ledamöter eller deras närstående, med vissa undantag (2 kap. 6 §).
• Ha minst en revisor (4 kap. 1 §).
• Registrera stiftelsen hos länsstyrelsen senast sex månader efter att den bildades, med uppgifter om styrelsen eller förvaltaren och revisorn (10 kap. 2 §).
• Anmäla ändringar genast, till exempel när en ledamot byts eller en föreskrift ändras (10 kap. 3 §).

Vid egen förvaltning utser styrelsen själv nya ledamöter, om förordnandet inte säger något annat (2 kap. 9 §).

Stiftelsen står under tillsyn av länsstyrelsen, utifrån var styrelsen eller förvaltaren har sitt säte (9 kap. 1 §). Bara sex länsstyrelser är tillsynsmyndigheter, var och en för flera län (4 a § stiftelseförordningen 1995:1280), så det är inte alltid ert eget läns länsstyrelse. Tillsynsmyndigheten ska ingripa om förvaltningen inte sköts enligt förordnandet och lagen. Den kan begära in handlingar, förelägga styrelsen att fullgöra sina skyldigheter och förbjuda att ett beslut verkställs (9 kap. 3–5 §§). Tillsynen är begränsad för en stiftelse som stiftaren har undantagit från tillsyn och som varken har bedrivit näringsverksamhet eller varit moderstiftelse under innevarande och de tre senaste räkenskapsåren (9 kap. 10 §). Kammarkollegiet kan också undanta en stiftelse från tillsyn i ett visst begränsat hänseende (9 kap. 10 a §).

Kan stiftelsen ändra sina föreskrifter?

Bara med tillstånd, och bara i vissa lägen. Det kallas permutation.

Kammarkollegiet prövar föreskrifter om bland annat ändamålet, hur förmögenheten ska placeras, egen eller anknuten förvaltning, hur styrelsen utses, arvoden och revision (6 kap. 1 §). En sådan föreskrift får ändras om den på grund av ändrade förhållanden inte längre kan följas, eller har blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande mot stiftarens avsikter. Ändamålet får också ändras om det finns synnerliga skäl, och övriga sådana föreskrifter om det finns andra särskilda skäl. Styrelsen eller förvaltaren ansöker (6 kap. 2 §).

Länsstyrelsen prövar övriga föreskrifter (6 kap. 3 §). Har stiftaren uttryckligen gett styrelsen rätt att ändra vissa föreskrifter, dock inte ändamålet, behövs inget tillstånd. Styrelsen underrättar då tillsynsmyndigheten, och beslutet gäller efter tre månader om myndigheten inte förbjuder det (6 kap. 4 §).

En stiftelse som inte längre gör nytta kan få förbruka sina tillgångar för ändamålet, eller för ett ändamål som ligger så nära det som möjligt. Styrelsen fattar beslutet, men det kräver tillstånd från tillsynsmyndigheten, och alla fyra villkor i 6 kap. 5 § måste vara uppfyllda:

1. stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan,
2. den har inte kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren,
3. tillgångarna har vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren varit värda mindre än tio prisbasbelopp, och
4. stiftelsen saknar skulder.

Hur beskattas en stiftelse, och måste den bokföra?

En stiftelse som uppfyller tre krav i inkomstskattelagen (1999:1229) är inskränkt skattskyldig. Den beskattas då bara för inkomst av näringsverksamhet, och inte för kapitalvinster och kapitalförluster (7 kap. 3 §). Kraven är:

• Ändamålskravet. Ändamålet ska vara allmännyttigt, till exempel idrott, kultur, miljövård, sjukvård, social hjälpverksamhet, utbildning eller vetenskaplig forskning, och får inte vara begränsat till vissa familjer eller bestämda personer (7 kap. 4 §).
• Verksamhetskravet. Verksamheten ska uteslutande eller så gott som uteslutande främja det ändamålet (7 kap. 5 §).
• Fullföljdskravet. Stiftelsen ska i skälig omfattning använda sina intäkter för ändamålet, bedömt över flera år (7 kap. 6 §). Skatteverket anger att det betyder minst 75 procent av inkomsterna.

En allmännyttig stiftelse betalar alltså inte skatt på ränta och utdelning. En stiftelse som inte uppfyller kraven beskattas för alla sina inkomster. Undantagen för verksamhet med naturlig anknytning till ändamålet gäller bara ideella föreningar och trossamfund, inte stiftelser (7 kap. 3 § andra stycket). Stiftelser deklarerar på Inkomstdeklaration 3.

En stiftelse är bokföringsskyldig om tillgångarna är värda mer än en och en halv miljon kronor, och oavsett tillgångar bland annat om den bedriver näringsverksamhet eller är moderstiftelse (2 kap. 3 § bokföringslagen). Då avslutas året med en årsredovisning (6 kap. 1 § bokföringslagen), som med revisionsberättelsen ska ha kommit in till länsstyrelsen inom sex månader. Annars tas en förseningsavgift ut. En stiftelse med begränsad tillsyn håller i stället kopiorna tillgängliga (8 kap. 3 och 6 §§ årsredovisningslagen). Under gränsen gäller stiftelselagen: stiftelsen för räkenskaper över in- och utbetalningar med verifikationer, gör en sammanställning för varje räkenskapsår och sparar underlagen i sju år (3 kap. 2–3 §§ stiftelselagen).

Vilka stiftelser finns i katalogen, och var står styrelsen?

Stiftelserna i vår katalog är de som har juridisk form 72 i SCB:s företagsregister, Övrig stiftelse eller fond. Familjestiftelser har kod 71 och ingår inte, men fonder gör det, och många av dem heter något med fond. Profilen visar uppgifter ur SCB:s register, som juridisk form, säte och om stiftelsen är registrerad för moms och F-skatt.

Vem som sitter i styrelsen, eller vem som är förvaltare, står i stället i Länsstyrelsens stiftelseregister. Det är öppet för alla och går att söka på stiftelser.lansstyrelsen.se. Där syns ändamålet, styrelsen, revisorerna och firmatecknarna, men inte pensions-, personal- och kollektivavtalsstiftelser. Uppgifterna är de som stiftelsen själv har anmält, och stiftelsen ansvarar för att de är riktiga. Byts en ledamot ut ska styrelsen anmäla det genast (10 kap. 3 §).

Sitter du i styrelsen? Hitta stiftelsen i katalogen genom att filtrera på associationsform.

Vanliga frågor

Har en stiftelse medlemmar? Nej. En stiftelse har varken medlemmar eller ägare. Den förvaltas av en styrelse eller en förvaltare enligt stiftarens förordnande (1 kap. 2 § och 2 kap. 2 § stiftelselagen).

Måste en stiftelse registreras? Ja, med undantag för bland annat familjestiftelser. Styrelsen eller förvaltaren ska anmäla stiftelsen till länsstyrelsen senast sex månader efter att den bildades (10 kap. 2 §). Stiftelsen finns ändå redan från det att egendomen avskildes.

Kan styrelsen ändra stiftelsens ändamål? Inte på egen hand. Det krävs tillstånd från Kammarkollegiet, och synnerliga skäl eller att ändamålet inte längre kan följas, har blivit uppenbart onyttigt eller uppenbart strider mot stiftarens avsikter (6 kap. 1 §).