När en medlem inte betalar

Frågan kommer alltid med en suck: en fastighet betalar inte, och styrelsen tror att nästa steg är att stämma medlemmen i domstol.

Det är det nästan aldrig. För en samfällighetsförening är vägen kortare än för de flesta borgenärer — men den har en tidsgräns som få känner till, och som kostar pengar att missa.

Betalningsskyldigheten följer andelstalet

Medlemskapet följer fastigheten och betalningsskyldigheten följer andelstalet. Att en medlem tycker att avgiften är orimlig, inte använder anläggningen eller är missnöjd med styrelsen påverkar inte skyldigheten att betala.

Två saker gäller redan innan indrivningen börjar:

• Den som inte i rätt tid fullgjort sin bidragsskyldighet får delta i förhandlingarna på stämman men inte utöva rösträtt förrän skulden är reglerad (48 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, SFL).
• Föreningen kan inte utesluta medlemmen. Se Fastigheten är såld — så uppdaterar ni medlemsregistret.

Steg 1: påminnelse och kontakt

Börja alltid här, och gör det tidigt. En stor del av de obetalda avierna beror på att avin gått till fel adress efter ett ägarbyte, inte på betalningsovilja.

Om avgifter för påminnelse: ett stämmobeslut gör inte i sig en påminnelse- eller faktureringsavgift utkrävbar. Det krävs rättslig grund. Räntekrav enligt räntelagen är en annan sak och förutsätter att förfallodagen är bestämd — vilket den är, om debiteringslängden är korrekt upprättad. Se Debiteringslängden: vad den ska innehålla.

Steg 2: direkt till Kronofogden

Här ligger föreningens fördel. Ett debiterat och till betalning förfallet belopp får, om domstolen inte förordnar annat vid prövning av en talan om rättelse, tas ut enligt bestämmelserna i utsökningsbalken om en fordran för vilken betalningsskyldighet ålagts genom en dom som äger laga kraft (46 § andra stycket SFL).

Debiteringslängden är alltså en exekutionstitel. Föreningen behöver varken betalningsföreläggande eller stämning — den ansöker om verkställighet hos Kronofogden och åberopar 46 § SFL. Kronofogden har en egen vägledning för samfällighetsföreningar som beskriver hur ansökan görs.

Förutsättningen är att uttaxeringen gjorts rätt. Varje steg i Uttaxering steg för steg är alltså också ett steg i att göra fordran indrivningsbar: stat, debiteringslängd, framläggande på stämma, förfallodag.

Steg 3: förmånsrätten — och ettårsgränsen

Det här är den detalj som avgör hur mycket föreningen faktiskt får ut om fastigheten säljs exekutivt eller ägaren går i konkurs.

Med en samfällighetsförenings fordran på belopp som vid uttaxering enligt SFL påförts någon såsom ägare av fastighet eller innehavare av tomträtt som omfattas av samfälligheten, följer förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 2 förmånsrättslagen — om beloppet inte har förfallit till betalning tidigare än ett år före utmätning eller konkursansökan (1 § lagen (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om förvaltning av samfälligheter).

Läs den sista satsen en gång till. Förmånsrätten gäller bara belopp som förfallit inom ett år före utmätningen. En förening som låter en skuld ligga i två år har kvar sin fordran, men har förlorat förmånsrätten för den äldre delen — och står då i kö med alla andra fordringsägare.

Den praktiska slutsatsen: vänta inte ut en betalningsvägran. Agera inom månader, inte år.

Medlemmens motdrag: klandertalan inom fyra veckor

Anser en medlem att uttaxeringen inte överensstämmer med lagen, stadgarna eller föreningsstämmobeslutet, får han eller hon väcka talan mot föreningen om rättelse hos mark- och miljödomstolen inom fyra veckor från den dag då debiteringslängden lades fram på föreningsstämma (46 § första stycket SFL).

Tre saker följer:

• Fristen räknas från framläggandet, inte från när avin kom. Protokollför därför tydligt att längden framlades, och när.
• Fyra veckor är kort. Efter det står uttaxeringen fast även om medlemmen har invändningar i sak.
• Att inte betala är inte ett sätt att klandra. Den som låter bli att betala utan att väcka talan är fortsatt betalningsskyldig, och beloppet kan drivas in.

Om föreningens pengar inte räcker under tiden

En obetald post kan göra att föreningen inte kan betala sina egna räkningar. Då gäller en regel som är personlig för ledamöterna: räcker inte tillgängliga medel till betalning av en klar och förfallen skuld ska styrelsen utan dröjsmål upprätta och på föreningsstämma framlägga en särskild debiteringslängd och omedelbart ta ut vad som fordras. Försummar ledamöterna det är de solidariskt ansvariga för skulden (43 § SFL). Se Styrelsens ansvar.

En arbetsordning som håller

1. Vecka 1 efter förfallodagen: påminnelse, och kontroll av att avin gått till rätt ägare.
2. Vecka 3: personlig kontakt. Erbjud avbetalning om orsaken är tillfällig — dokumentera överenskommelsen i styrelseprotokollet.
3. Vecka 6: beslut i styrelsen om att ansöka om verkställighet. Protokollför beslutet.
4. Vecka 8: ansökan till Kronofogden med debiteringslängden som grund.
5. Löpande: håll koll på ettårsgränsen för förmånsrätten, räknat från varje posts förfallodag.

Vanliga frågor

Måste vi gå till domstol först? Nej. 46 § andra stycket SFL gör det förfallna beloppet verkställbart som om det fastställts genom lagakraftvunnen dom.

Fastigheten har sålts. Vem betalar den gamla skulden? Vid annan övergång än exekutiv auktion svarar den nye ägaren tillsammans med den förre för obetalt belopp som påförts tidigare, om det inte förfallit tidigare än ett år före tillträdesdagen (44 § SFL).

Kan vi stänga av vägen, vattnet eller bommen för den som inte betalar? Var mycket försiktig. Att avbryta en leverans eller stänga ute en delägare från anläggningen är ett ingrepp med egna rättsliga förutsättningar och kan i sig bli skadeståndsgrundande. Använd den väg lagen faktiskt anvisar, och ta juridisk hjälp innan ni överväger något annat.

Medlemmen har väckt talan om rättelse. Måste vi vänta? Beloppet får drivas in om inte domstolen förordnar annat när den prövar talan (46 § andra stycket SFL). Har talan väckts är det ändå klokt att stämma av med jurist innan ni går vidare.