Arvode till styrelsen: skatt och arbetsgivaravgifter
Samdrift · · 5 min läsning
Ett arvode till kassören eller ordföranden ser ut som en enkel post i budgeten. I skattemässig mening är det lön, och det gör föreningen till arbetsgivare. Det gäller oavsett om föreningen är en samfällighetsförening eller en ideell förening, och oavsett hur litet arvodet är, så snart det passerar en viss gräns.
Här går vi igenom var gränsen går, vad föreningen ska göra när den passeras och hur ni skiljer arvode från ersättning för utlägg.
Vem beslutar om arvodet?
Stämman, inte styrelsen. I Lantmäteriets normalstadgar för samfällighetsföreningar är arvoden till styrelse och revisorer en egen punkt på dagordningen, se Dagordning för årsstämman. I en ideell förening följer det av stadgarna, men ordningen är normalt densamma.
Att styrelsen bestämmer sina egna arvoden är dessutom en jävsfråga, se Jäv i styrelsen. Beslutet ska ange belopp per uppdrag, och summan inklusive arbetsgivaravgifter ska rymmas i budgeten, för en samfällighetsförening i utgifts- och inkomststaten.
Så kan beslutet formuleras
Ett tydligt stämmobeslut gör kassörens arbete enklare och revisorernas granskning kortare. Det ska gå att läsa ut vem som får vad, för vilken period och om beloppet är före eller efter skatt:
§ 9 Arvoden
Stämman beslutade att arvode för verksamhetsåret 2027 ska utgå med
ordförande 4 000 kr
kassör 6 000 kr
revisorer 800 kr vardera
Beloppen avser arvode före skatt. Arbetsgivaravgifter tillkommer.
Utlägg ersätts mot kvitto, och resor med egen bil med 25 kr/mil.
Ange beloppen före skatt. Ett beslut om "6 000 kronor i handen" betyder att föreningen måste räkna baklänges och betala betydligt mer. Revisorernas arvode i exemplet ligger under 1 000 kronor per person och utlöser inga arbetsgivarskyldigheter, så länge inget annat betalas ut till dem under året.
Gränsen på 1 000 kronor
Två regler hänger ihop:
- Skatteavdrag behöver inte göras om ersättningen till mottagaren under kalenderåret kan antas bli lägre än 1 000 kronor (10 kap. 4 § skatteförfarandelagen).
- Arbetsgivaravgifter betalas inte om ersättningen till personen under året understigit 1 000 kronor (2 kap. 14 § socialavgiftslagen).
Gränsen gäller per mottagare, per förening och per kalenderår. Den är ingen fribelopp: når ersättningen 1 000 kronor gäller skyldigheterna för hela beloppet, från första kronan. Ett arvode på 1 200 kronor ger alltså skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på 1 200 kronor, inte på 200.
Även ett arvode under gränsen är skattepliktig inkomst för mottagaren, som själv ska ta upp det i sin deklaration.
Vad föreningen gör när arvodet är 1 000 kronor eller mer
- Registrera föreningen som arbetsgivare hos Skatteverket, på blanketten SKV 4620, innan första utbetalningen.
- Gör skatteavdrag. Är arvodet inte mottagarens huvudinkomst är skatteavdraget 30 procent. Är det huvudinkomsten gäller skattetabellen. Fråga Skatteverket om ni är osäkra.
- Betala arbetsgivaravgifter. Den fulla avgiften är 31,42 procent 2026. För den som fyllt 67 vid årets början betalas bara ålderspensionsavgiften, 10,21 procent. För unga födda 2003–2007 finns en tillfälligt sänkt avgift från april 2026 till september 2027.
- Lämna arbetsgivardeklaration på individnivå för den månad då arvodet betalas ut, med uppgift om mottagaren, ersättningen och skatteavdraget. Deklarationen och betalningen ska vara inne senast den 12:e månaden efter, i januari och augusti den 17:e.
Ett räkneexempel. Stämman beslutar om ett arvode på 6 000 kronor till kassören, som har sin huvudinkomst från ett annat jobb:
Arvode 6 000 kr
Skatteavdrag 30 % -1 800 kr
Utbetalas till kassören 4 200 kr
Arbetsgivaravgift 31,42 % 1 885 kr
Föreningens kostnad totalt 7 885 kr
Föreningen betalar in 1 800 + 1 885 = 3 685 kronor till Skatteverket. Budgetera med det totala beloppet, inte med arvodet. Det är det vanligaste felet.
Betalas arvodet ut en gång om året räcker det med en arbetsgivardeklaration den månaden. Lägg in den i årshjulet så att den inte glöms bort när kassören byts.
Ersättning för utlägg och resor
Allt föreningen betalar till en ledamot är inte arvode:
- Utlägg mot kvitto — material, porto, en hyrd lokal — är inte inkomst för den som får tillbaka pengarna. Kvittot ska finnas i bokföringen.
- Milersättning för egen bil är skattefri upp till 25 kronor per mil. Betalar föreningen mer är överskottet lön.
- Schablonersättningar, till exempel en fast summa för telefon eller dator, är skattepliktiga. De räknas som ersättning och kan alltså bidra till att 1 000-kronorsgränsen passeras.
Ett enkelt sätt att undvika gränsfall: betala bara utlägg mot kvitto och milersättning enligt Skatteverkets belopp, och besluta om arvodet för sig.
Kan ledamoten fakturera från sitt företag?
Normalt inte. Ett styrelseuppdrag beskattas som inkomst av tjänst hos ledamoten personligen, även om det faktureras. Högsta förvaltningsdomstolen skärpte praxis 2017 (HFD 2017 ref. 41), och Skatteverket har dragit tillbaka sitt tidigare ställningstagande. Fakturering godtas bara i undantagsfall.
Annat är det om en medlem utför ett arbete som inte är styrelseuppdraget, till exempel snöröjning med egen maskin och F-skatt. Då är det ett vanligt köp av en tjänst. Håll isär de två, och se till att beslutet om köpet fattas av ledamöter som inte är jäviga.
Vanliga frågor
Måste jag deklarera ett arvode under 1 000 kronor? Ja. Gränsen styr bara föreningens skyldigheter. För dig som mottagare är arvodet skattepliktigt oavsett belopp.
Behöver föreningen registrera sig som arbetsgivare för en enda utbetalning? Ja, om ersättningen till någon person når 1 000 kronor under året.
Ska revisorerna också ha arbetsgivardeklaration? Ja, om de får arvode och det når gränsen. Reglerna gäller alla som får ersättning för arbete, inte bara styrelsen. Se även Ordförande, kassör, sekreterare: vem gör vad för hur uppdragen brukar fördelas.
Den här artikeln beskriver reglerna i oktober 2026. Avgiftssatser och belopp ändras ofta vid årsskiftet. Kontrollera Skatteverkets information för föreningar innan ni betalar ut.